alltid jag, jag borde vara van

aldrig den som är det bästa, men inte tvärtom heller - utan någonstans där emellan

jag vill också synas, jag vill också ha en gåva av något slag men antingen ser jag inte den själv eller så bara har jag ingen

det är grymt egoistiskt men jag vill vara någons favorit, någons första val

usch

& jag vill till min sånglektion i vellinge för att prata, jag vill att någon ska förstå mig men jag kommer inte våga säga något

jag mår egentligen bra, det är bara ibland det svider

känns som om jag deppar hela tiden och snart försvinner väl vänner, så jag ska bli bättre

men denna blogg får ta all skit just nu så jag hoppas ni tycker om mig ändå